Oro - att vara orolig
Du känner dig säkert orolig ibland, det gör alla. Kanske vet du precis varför, men det är inte säkert. Om du ofta är orolig finns det saker du kan göra själv för att känna mindre oro. Det finns också hjälp att få om du oroar dig mycket.
Varför oroar jag mig?
Det är en del av livet att känna både sköna och jobbiga känslor. Att känna oro ibland är en del av att vara människa. Oro handlar ofta om tankar om framtiden och är ett sätt för kroppen att förbereda sig för svåra och utmanande saker. Därför kan oro vara bra. Men ibland kan man oroa sig för mycket, och för saker som troligen inte kommer att hända.
Jag har mer och mer börjat tänka på döden, att någon i min familj skulle dö. Jag är orolig att något ska hända. Hur kan jag sluta?
Vanliga saker att oroa sig för
Du kan känna dig orolig av många anledningar. Här är några saker många oroar sig för:
- Relationer med vänner, partner eller familjen.
- Att inte passa in eller duga.
- Stress eller andra problem i skolan eller på jobbet.
- Att någonting ska hända en själv eller en närstående.
- Framtiden, både sin egen och andras.
- Pengar, att inte dina egna eller familjens ska räcka.
- Läget i världen, som krig, sjukdomar och klimatet.
Det är också vanligt att känna oro om du har varit med om en allvarlig händelse. Det kan till exempel vara att du förlorat någon nära, varit med om en olycka, ett brott, krig eller tvingats fly. Det kan göra att du känner oro för hur framtiden ska bli eller att fler hemska saker ska hända. Sån oro kan komma långt efteråt och det är inte alltid säkert att du kopplar ihop oron med det jobbiga som du har varit med om.
Här kan du se en film och läsa om att må dåligt efter allvarliga händelser. Filmen finns också på andra språk på Youmo.
Vad kan jag göra när jag är orolig?
Är du orolig för saker du egentligen inte kan påverka? Här visar UMO:s redaktör Malin Ensgård tre steg som du kan testa.
Är du orolig för saker du egentligen inte kan påverka? Här visar UMO:s redaktör Malin Ensgård tre steg som du kan testa.
Bryt orostankarna med saker som du mår bra av
Till exempel träna, ringa en kompis, läsa en bok, skriva, gå ut i naturen, måla eller titta på en film.
Prata med någon
Till exempel en kompis, en förälder eller någon annan vuxen du litar på. Ibland är det lättare att prata med någon man inte känner och utan att ses. Här finns en lista på ställen du kan kontakta på telefon eller chatt om du mår dåligt: stöd om du mår dåligt
Gör avslappningsövningar
Använd en avslappningsapp eller sök på avslappning, yoga eller mindfulness. Du också kan hitta mindfulnessövingar på 1177.se. Övningarna kan hjälpa dig att andas på ett lugnande sätt och att hantera tankar som kommer. Det är bra att öva när du mår bra, då vet du vad du ska göra när oron kommer.
Rör på dig
Det räcker att du rör på dig lite för att lugnande ämnen ska frigöras i kroppen. Här kan du se en film om varför du mår psykiskt bra av att röra på dig.
Är du är orolig för sånt som händer i världen?
Titta mindre på nyheter och flöden i sociala medier om du känner att det gör dig orolig. Oron kan också minska av att du lär dig mer om det du är orolig för. Fundera på vad som kan hjälpa dig bäst.
Skriv ner vad du oroar dig för
Att sätta ord på det som oroar kan hjälpa dig att skilja på det som du kan påverka, och det du inte kan göra någonting åt. Försök att göra någonting åt det du kan påverka och att inte lägga tid på det du inte kan påverka.
Fundera på om din oro är rimlig
Ibland oroar man sig för saker som troligen inte kommer hända. Tänk igenom hur stor risken är för att det du oroar dig för ska bli verklighet.
Här är fler saker du själv kan göra för att må bättre när du känner dig orolig.
Fortsätt göra saker trots din oro
Det är vanligt att man börja undvika saker som gör att man känner sig orolig. Det kan till exempel handla om att du undviker att prata med nya människor för att du är orolig för vad de ska tycka om dig. Det kan kännas skönt i stunden. Men i längden brukar det göra att oron för de sakerna du undviker ökar. Försök därför att göra saker även om du känner dig orolig. Efter ett tag kommer du vänja dig och då brukar även oron minska.
1
Känn efter i kroppen hur det känns när du blir orolig.
2
Fundera på om det var några särskilda tankar som satte igång känslan. Vad är jag orolig eller rädd för? Är det sannolikt att det jag oroar mig för kommer hända och hur vet jag det?
3
Bestäm dig för att oron får vara där, men att den inte ska styra dig eller vad du gör.
Öva på att stå ut med oro
Något som kan hjälpa dig som är orolig är att öva på hur du tänker när oron kommer. Du kan behöva göra övningen flera gånger innan du märker att det hjälper. Gör så här:
Hur påverkas jag av att vara orolig?
Oro kan påverka dina känslor och visa sig på många olika sätt. Du kan till exempel känna dig:
- rädd
- nedstämd
- irriterad
- arg
- spänd.
Oro kan också göra att du:
- Får ont i huvudet eller magen.
- Blir rastlös.
- Får svårt att sova.
- Får mardrömmar.
- Får sämre aptit eller äter mer än vanligt.
- Ha svårt att vara ensam.
- Tycker att det är jobbigt att träffa folk.
När ska jag söka hjälp för min oro?
Ibland kan oron bli så stor att den tar över och begränsar livet. Sök hjälp om något av det här stämmer in på dig.
- Du är ofta orolig och hittar nya saker att oroa dig för hela tiden.
- Du oroar dig mycket över sånt du inte kan påverka.
- Oron gör att du undviker saker som du egentligen vill eller borde göra.
- Oron blir så stark att den ofta går över i ångest.
- Oron gör dig nedstämd och du har svårt att känna glädje.
Var kan jag få hjälp?
Du kan kontakta en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller elevhälsan på din skola om du känner att du mår dåligt av din oro. De är vana att träffa och hjälpa unga som känner mycket oro. Den du träffar kan hjälpa dig vidare till exempel till en psykolog eller läkare om det behövs. Du som pluggar på universitet eller högskola kan kontakta studenthälsan om din oro har med dina studier att göra.