Att vara i kris

Alla människor har det jobbigt ibland. Det är en del av livet. Men ibland kan något vara så svårt att man hamnar i en kris. Det betyder att man har svårt att hantera situationen. Att ens vanliga sätt att klara av jobbiga saker inte riktigt räcker.  

Kriser kan minska och gå över av sig själv efter ett tag, men det är vanligt att behöva få hjälp av vården för att ta sig igenom en kris.

Du kan hamna i kris av olika anledningar

Här är några exempel på saker som kan göra att du hamnar i en kris:

• Du eller någon du tycker om är med om en olycka eller blir utsatt för våld eller övergrepp.
• Någon du känner dör eller blir svårt sjuk.
• Det tar slut med någon du är ihop med, eller det tar slut mellan dina föräldrar.
• Du är med om krig eller tvingas fly från ditt land.
• Du blir svårt sjuk eller har problem med din hälsa under en lång tid.
• Du oroar dig över vem du är, ditt eget värde eller vad du vill i framtiden.
• Du har haft det för tufft och svårt under en lång tid.

Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera

Hur du reagerar i en kris beror bland annat på vad krisen handlar om, vad du har varit med om tidigare och vilket stöd du får av andra personer.

Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera under en kris. En del personer gråter mycket eller visar andra känslor. Andra håller känslorna inom sig. Vissa personer behöver prata mycket om det svåra, andra orkar inte prata om det alls.

Det kan också vara lite olika från dag till dag. Ibland kan du behöva vara i fred, ibland kan du behöva sällskap. 

När något svårt händer väldigt plötsligt

Vissa kriser kommer snabbt och oväntat. Det händer något svårt eller skrämmande utan att du är beredd på det. Då kan allt kännas overkligt ett tag. Det kan vara svårt att tro att det verkligen har hänt.

Det kallas ibland för att vara i chock. Chocken brukar gå över efter någon eller några dagar. Men du kan påverkas av det som hände en lång tid efter. Här kan du läsa om att må dåligt efter allvarliga händelser.

En kris kan påverka dig på många olika sätt

Du kan påverkas på många olika sätt om du hamnar i kris, och det kan vara svårt att funka som vanligt. Här är några exempel på hur det kan vara:

• Du kan oroa dig för framtiden, känna dig förtvivlad, ensam, rädd eller hjälplös.
• Dina känslor kan växla snabbt. Du kan vara glad en stund, och sen plötsligt bli ledsen, uppgiven eller irriterad.
• Du kan vara väldigt trött, nedstämd eller få ångest.
• Du känner ingenting. Som att du är helt avstängd och att inget känns roligt eller intressant längre.
• Dina relationer kan påverkas. Det är vanligt att känna sig utanför. Som att andra personer inte förstår dig eller bara pratar om saker som inte är viktiga för dig längre.
• Du kan ha svårt att koncentrera dig och få skolan, jobbet eller vardagen att funka.
• Du kan ha svårt att sova, eller så kanske du sover för mycket.
• Du kan äta mer eller mindre än du brukar.
• Du kan ha huvudvärk, ont i kroppen eller problem med magen.

Försök att ta hand om dig själv

I början av en kris kan det kännas som att allt är kaos. Då kan det vara svårt att göra någonting alls, men försök att äta och sova så du får kraft att orka med.

Så snart det går är det bra om du försöker ta hand om dig själv och få delar av vardagen att funka. Du kan behöva hjälp om du inte klarar det själv.

Här är några råd som kan hjälpa:

• Försök att berätta om det jobbiga för någon du litar på. Det kan vara jobbigt men det brukar vara bra. Andra personer kan se på saker som du inte kan hantera på ett sätt som kan hjälpa dig.
• Du kan också testa att läsa en bok eller se en film som handlar om det du går igenom om du tycker att det är svårt att prata med någon. Det kan göra att du känner dig mindre ensam.
• Försök att fortsätta göra sånt du brukar, som att plugga eller jobba. Eller försök att stiga upp på morgnarna, och vara utomhus en liten stund varje dag. Rutiner, dagsljus och att röra på sig kan hjälpa mot ångest och rastlöshet. Det är också bra för sömnen, aptiten och humöret.
• Ha inte för stora krav på dig själv. Du kan behöva sänka kraven en tid eftersom en kris tar mycket kraft och ork.
• Låt jobbiga tankar och känslor komma, när du orkar. Testa en liten stund i taget och se hur det går. Det kan hjälpa dig att komma ur krisen.
• Ta en paus från det jobbiga då och då. Även om det är bra att släppa fram sina känslor, är det också bra att tänka på annat ibland. Titta på serier du gillar eller träffa personer som du mår bra av. Det är okej att ha lite roligt mitt i en kris, om du kan.
• Be om hjälp från kompisar, familj och släktingar om du behöver sällskap eller hjälp att fixa saker du inte orkar med. Andra kanske inte förstår att du behöver hjälp om du inte säger något.
• Undvik alkohol och andra droger, även om du tycker att det hjälper en stund. Alkohol och droger brukar göra allt värre och ge mer ångest.

Personer omkring dig kan bete sig konstigt

Andra personer kan ha svårt att veta vad de ska göra när du är i kris. De kanske ger dig konstiga råd eller undviker att prata om det som har hänt. De kanske till och med undviker dig för att de inte vet hur de ska bete sig.

Försök att berätta vilket sorts stöd du tror att du skulle vilja ha. Du kanske vill att dina kompisar ska bete sig precis som vanligt ibland, så du inte tänker på det svåra hela tiden. Eller så behöver du få prata mycket om det. Ibland kan det vara skönt att bara ha någon hos sig utan att behöva prata.

Det kan också vara bra att berätta om du inte kan vara som du brukar just nu. Och att be om hjälp att fixa saker som du inte orkar med.

När kommer krisen att gå över?

Det går inte att säga hur länge du kommer att vara i kris. Det är olika för olika personer, och beror på vad krisen handlar om. Men förr eller senare går krisen över.

Det kan vara svårt att ha tålamod med krisen, men det kan ta tid innan du mår bättre. Det kan bli ännu jobbigare för dig om du stressar och försöker tvinga dig att bli som vanligt för snabbt.

Här är några tecken på att krisen är på väg att gå över:

• Du börjar känna dig lite tryggare.
• Vardagen börjar funka lite bättre.
• Du kan umgås lite mer med andra personer på ett sätt som du brukade innan krisen.
• Du kan känna dig lite glad, engagerad eller intresserad av saker igen.
• Du börjar se framåt och känner hopp om att det kommer hända bra saker i ditt liv.

Du kan få hjälp om du behöver

Mår du väldigt dåligt eller tänker på det jobbiga hela tiden? Kan du inte sova, äta, eller få vardagen att funka? Då behöver du få hjälp från någon som är van att hjälpa personer i kris.

Du kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral för att få hjälp och stöd. Du kan till exempel få hjälp att få sömnen och vardagen att funka bättre. Du kan också få hjälp med jobbiga känslor. Samtalsstöd med någon professionell brukar göra det lättare att känna hopp och glädje igen. Om en närstående har fått en svår sjukdom kan du ofta få samtalsstöd där den personen får vård.

Här finns listor på ställen som ger stöd på chatt, mejl och telefon om du mår dåligt. Då kan du vara anonym om du vill. Du kan till exempel kontakta Bris.

Livet efter krisen

Många lär sig saker av en kris. Till exempel om sig själva, vad de vill i framtiden och vad de tycker är viktigast i livet. Men det brukar man inte märka när man är mitt i krisen, det kan vara något du upptäcker efteråt. Det du har varit med om kan också göra det lättare för dig att senare i livet stötta andra som hamnar i kris.

Det är vanligt att känna att allt är hopplöst när man är i kris. Att det aldrig kommer att bli bättre. Men många personer som har gått igenom en svår kris har berättat hur de efter ett tag känner att livet har blivit bra igen.