Stödställen

Stödställen, alltså ställen som stöttar och hjälper andra, kan kallas för olika saker. Till exempel stödlinjer, stödjourer, tjejjourer, killjourer, telefonjourer eller hjälporganisationer. 

Du kan ofta skriva eller prata om vad du vill. Ingen fråga är för stor eller för liten. Dem du kontaktar brukar kunna hänvisa dig vidare till annat stöd eller annan hjälp om det behövs.

Vissa ställen fokuserar på särskilda frågor eller är till för vissa målgrupper.

Du kan vilja ha stöd på olika sätt beroende på vem du är, din situation eller vad du vill prata om.

Många ställen erbjuder olika sätt att ha kontakt, så hitta ett som passar dig. Det kan till exempel vara på chatt, sms, telefon, mejl eller irl.

• Du kan oftast vara anonym och behöver inte berätta vem du är när du kontaktar ett stödställe.
• Tänk på att inte avslöja vem du är av misstag om du vill vara anonym. Till exempel genom att ha med ditt namn i din mejladress eller visa dig själv i en videochatt.
• Undrar du hur det funkar med anonymiteten på det ställe du kontaktar? Börja med att fråga dem eller se om de har information om vad som gäller på sin hemsida.

Många som svarar på stödställen gör det på sin fritid, för att de vill stötta andra personer. De finns där för att lyssna på dig om du inte vill eller kan prata med någon annan. De kan också ge dig tips och hjälpa dig vidare om du behöver få kontakt med till exempel en kurator, psykolog, polisen eller socialtjänsten.

På en del ställen är det andra unga som svarar. På andra ställen är det personer som har erfarenhet av till exempel ätstörningar, familjeproblem, ensamhet eller andra jobbiga saker.

Vissa stödställen har professionellt utbildad personal som svarar, till exempel kuratorer, psykologer eller sjuksköterskor. Det gäller till exempel Bris och Hjälplinjen.