Studenthälsan

Det kan vara lite olika på olika universitet och högskolor hur studenthälsan kan hjälpa dig. Här är några exempel:

• De kan ge råd och stöd om du har det jobbigt. Till exempel om du är orolig, stressad, nedstämd, dricker för mycket, har tentaångest, eller har svårt att sova.
• De kan stötta dig och hjälpa dig vidare om du blir diskriminerad, utsatt för sexuella trakasserier eller blir dåligt behandlad på något annat sätt på högskolan eller universitetet.
• De kan ordna grupper, kurser, temadagar och andra aktiviteter. Det kan till exempel handla om att hantera stress, lära sig bra studieteknik eller öva på att våga prata framför en grupp.
• De kan testa dig för könssjukdomar eller hjälpa dig med skydd mot graviditet. 

Här kan du läsa mer: studenthälsa.se.

Det kan vara olika på olika högskolor och universitet vilka som jobbar på studenthälsan. Det kan till exempel finnas sjuksköterskor, kuratorer eller psykologer där.

Behöver du vård eller stöd som studenthälsan inte kan ge dig? Då brukar studenthälsan kunna berätta var du kan söka hjälp. Du kan också ringa 1177 för att få sjukvårdsrådgivning eller fråga var du ska söka vård.

Hos de flesta betalar du ingenting, hos andra betalar du en liten summa. Det är alltid gratis att testa sig för könssjukdomar som ingår i smittskyddslagen.

Alla som jobbar inom studenthälsan har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta för andra personer att du har kontaktat dem eller vad du har sagt.

Om det skrivs saker om dig i en journal så är uppgifterna skyddade av så kallad sekretess. Det betyder att det som står där bara får läsas av personal som hjälper dig.

Men ibland finns det undantag från tystnadsplikt och sekretess. Undrar du hur det funkar i just din situation? Fråga personalen på studenthälsan.

Läs mer: Tystnadsplikt och sekretess i vården.