Jag hade planer på självmord men kompisarna hjälpte mig!

Jag tänkte ta mitt eget liv på grund av att mitt ex ljög för mig. Denna berättelse är väldigt jobbig att prata om, men jag vill dela med mig av den för att hjälpa andra.

Jag och mitt ex, vi kan kalla henne Edda, har känt varandra sen vi var ett par små knattar. Så när slutet av 9:an rullade fram så hade jag börjat få känslor för henne. Och hon för mig. Vi blev ihop.

Det var helt underbart, liksom mitt första förhållande och det blev med tjejen jag alltid har gillat. Månaderna gick, vi var ute på massa dejter och firade ett år tillsammans.

Men gick allt väldigt snett. Vi började bråka som tusan, hade fler bråk än samlag och tillslut så kunde jag inte ta det längre. Personen jag älskade blev en person som jag inte tålde att vara med.

Så jag berättade att jag kände att vårt förhållande inte funkade längre och att vi borde gå tillbaka till tiden vi var bästa vänner. Hon höll med och vi var båda glada. Vi fortsatte prata medan jag gick med henne till bussterminalen och sa hejdå.

När jag kommer hem så tänkte jag skicka en snap till Edda men jag hittade inte henne på min vänlista. Jag kollade Facebook och Instagram men hittade henne inte någonstans.

Hon hade blockat mig på alla sociala medier, vilket fick mig att må dåligt men jag tänkte att hon tagit ett impulsbeslut och skulle skicka vänförfrågan till mig om någon timme eller två. Men de gjorde hon inte.

Efter några dagar fick jag en notis på snapchat att Edda lagt till mig. Hon skrev att hon var gravid med mitt barn och skickade bilder på graviditetstestet. Hon sågar mig till grunden, säger att hon tänker behålla barnet, och att jag inte kommer kunna vara där och se mitt barn växa upp.

Jag hann inte svara förrän hon blockade mig igen. Jag försökte förstå vad som har hänt och börjar gråta över all information jag fått på så kort tid. Men som farfar alltid sa till mig ‘’Sluta gråt och väx upp, skit händer’’.

Jag går till skolan dagen efter som om inget har hänt och månaderna går och den där klumpen i magen växer och växer för varje dag som går. Tills jag ser ett vänförslag på Facebook. Det är Edda och på hennes profilbild ser man en ny kille som kysser henne.

Jag skriver ett meddelande till henne på Messenger och blöder ut hela mitt hjärta till henne och ber om ursäkt för att jag satt henne i den situationen, för att jag trodde att hon gjort abort mm. Edda svarar och allt var en lögn och graviditetstesterna var hennes syrras och att hon ville få mig att må dåligt och hon fortsätter med att säga extremt hemska saker till mig.

Efter jag hade läst de där så kände jag att livet inte var värt nåt längre. Edda … tjejen som jag älskade med hela hjärtat och skulle göra absolut allt för, kunde vara så brutal mot mig och ljuga om något så extremt.

Om jag trodde att jag var ledsen och nedstämd innan var det nu som att kasta bensin i en liten låga – det exploderade. Jag fick seriösa självmordstankar. Men dagen efter så var det helg och jag och mina kompisar skulle dricka, så jag sköt på självmordsplanerna. Jag tänkte dränka mina sorger med alkohol så länge.

Jag drack som ett svin den kvällen. Så börjar vi prata om saker och jag berättar min historia för kompisarna.

Efteråt ser jag att min allra bästa vän är i tårar. Han kramar om mig, säger att han älskar mig. För jag alltid har varit med honom när han mått dåligt och han säger att han alltid kommer finns och jag inte behöver gå igenom allt de här ensam. Kvällen slutar med att alla kramar om mig och den tomheten jag kände börjar bli fylld av människor som faktiskt bryr sig om mig och som kommer hjälpa mig igenom allt.

Efter det började jag gå till en psykolog som har hjälp mig igenom all smärta. Jag mår bra nu och har slutat ta antidepressiva tabletter. Jag pluggar till ingenjör liksom mitt liv har vänt och jag kan äntligen säga att jag mår bra igen.

Så du som läser de här: det är okej att må dåligt men självmord är inte svaret på alla ens problem, det går att lösa. Det kan finnas personer där för dig även om du inte tror det. <3

/Ingenjör studenten