Tips för att klara skolan om du har asperger och ADD

Fick mina diagnoser Asperger och ADD som vuxen och avundas lite barn och tonåringar/ungdomar som får det redan som unga. Jag hade absolut inga hjälpmedel under skolan, MEN jag hade några lärare som misstänkte att jag funkade annorlunda, så här kommer lite tips till dig som kanske inte fått någon diagnos än men vill ha snabba knep att klara av skolan:

 

• Be din lärare att ha prov på annorlunda sätt. Min SO-lärare i högstadiet upptäckte att jag gav mycket bättre ifrån mig på prov när jag fick ha det muntligt med bara henne i ett annat rum. Jag fick göra mitt prov som vanligt först med de andra i klassen, när jag var klar så bokade hon en tid när hon och jag kunde gå igenom det och då fick jag utveckla vad jag menade med mina svar. Dessutom slapp jag läsa "svåra ord" i skolböckerna inom tex politik, så hon skrev ofta ut stenciler där hon hjälpte mig stryka under de viktigaste beståndsdelarna i texterna med en överstrykningspenna. Detta underlättade hela mitt framtida liv också!!!
  
  
• Ha en liten ask med dig som "emergency-kit" i väskan. Jag har en liten plåtask där jag har öronproppar (för jag är extremt ljudkänslig och kan ha svårt att koncentrera om jag hör massa annat i bakgrunden), plåster samt tabletter som Ipren, Atarax och annat som kan vara bra att ha under oväntade tillfällen. Hörlurar som många skriver är också bra, men jag kan ofta vandra in i drömvärldar när jag lyssnar på musik så det kan vara mindre bra när du behöver koncentrera dig på något
  
  
• Om någon vill kramas och du känner dig obekväm med det så är det helt okej att säga nej. 

När jag gick i högstadiet hade jag också världens sämsta självförtroende och några lärare som verkligen behövde fundera på att jobba med ett annat yrke. Jag fick bland höra att jag är "klok men inte särskilt smart" under utvecklingssamtal, oftast handlade det om matte, NO och ämnen där jag hade mindre fallenhet för. Min gympalärare sa också "du kommer aldrig att få högre än G", vilket jag antar är typ... E nuförtiden?? Så mitt nästa tips är:

 

•  TA INGEN SKIT! Seriöst, det kan förstöra såååå himla mycket i din väg om du låter andra idioter trycka ner dig. När jag började gymnasiet och hamnade i en klass jag trivdes med och en gympalärare som faktiskt trodde på mig så gick jag ut med högsta betyg i de flesta ämnena. Ja, TILLOCHMED GYMPA. Jag hade även möjlighet att få högre betyg i Naturkunskap och jag lyckades tom få godkänt i Matte B pga att jag sökte hjälp utanför skolan.

Jag har läst på universitet nu, har jobbat på massor av arbetsplatser och mitt CV är mil långt.

Låt absolut INGEN säga till dig att du inte kan klara av något, tro inte att din diagnos kan HINDRA dig från något, tvärtom, den kan ge dig STÖD och hjälp för att klara det du har svårt för. Det här är sååå himla viktigt.

Ni som är unga, gör det som jag inte hade mod för när jag var ung. Stå emot de som säger att du inte kan, våga be om hjälp och våga vara annorlunda, för en diagnos är inte ett tecken på att du är fel, det är en beskrivning av vem du är och vad du har svaghet/fallenhet för.