Miste min bästa vän p.g.a. ett missförstånd

Jag miste min bästa vän över ett missförstånd. Vi var på dans kurs och våran ordinarie ledare var borta, så vi hade vikarie. Jag och min kompis gick på det tillsammans och hon var redan där när jag kom och allt var som vanligt tills vi fick reda på att vi skulle ha en annan ledare.

Jag märkte att min kompis inte tyckte om det, hon ville ha den ordinarie ledaren. Men det som hände var att hon bara försvann. Hon försvann innan pausen och var borta resten av tiden, sedan kom hon tillbaka när kursen var slut. Hon kom med ursäkten att hon hade ett bokat samtal. Men det får en ju att tänka om hon faktiskt ljög om det. För vem har ett bokat samtal när man är på kurs? Vid just den tiden, och att du skulle försvinna så tidigt på kursen. Jag tror att du så det för att det inte skulle verka konstigt att du bara försvann sådär. Istället tror jag att du gick in på toan och tittade Youtube eller något annat.

Men då är ju min fråga varför? Var det för att det var fel ledare eller vad var problemet liksom? Min farmor var där med oss tills min pappa skulle komma och hämta oss.

Hursomhelst så kom hon tillbaka när kursen var slut och jag frågade hur hon skulle ta sig hem. Om hon skulle ta bussen eller om vi skulle skjutsa henne, eftersom pappa inte var där än. Hon så att det var ok att ta bussen och då trodde jag det var ok att hon tog bussen och allt var okej liksom. Men nej jag hade fel. Det var inte okej. Min farmor blev sur över att hon bara kom tillbaka när kursen var över och skulle ha skjuts hem. Att hon inte frågade min farmor spontant själv och inte att jag skulle göra det åt henne. Så det slutade med att jag och farmor åkte hem och min vän bara gick där ifrån.

Jag trodde allt var bra mellan oss och så men nej. Min kompis ringde sedan och var förbannad på mig och tyckte att jag hade "svikit" henne för jag inte sagt något som att hon skulle fått åk med oss hem. Den kvällen var jobbig. Jag grät och hon grät i telefon och jag kände mig arg och ledsen lika som hon. Hon så att vi aldrig kommer bli lika bra vänner som vi var föut och det smärtade att höra. Då brast det. Jag kunde inte hålla det inne och kände hur tårarna började rinna. Att hon skulle bli så arg pga att hon tyckte det hela var mitt fel fast det är min surskallaiga gamla farmor som inte ville att hon skulle få åka med.

Någon vecka efter skickade jag ett långt sms och skrev att hon betyder självklart väldigt mycket för mig också och att jag absolut inte ville förlora min bästa vän över ett missförstånd. Förväntade mig inte om jag skulle få ett svar eller inte men det fick jag. Gissa vad. Den klassiska "jag behöver tid för mig själv" då blev jag riktigt FÖRBANNAD. Och det fick mig att tänka igen. Jaha du vill inte vara kompis med mig längre. Vad synd, jag som trodde vi skulle vara bästisar forever and ever liksom. Men nej. Riktig synd faktiskt men ja...

Då kanske vi inte var så bra vänner som jag trodde att vi var. Men ändå har det alltid varit jag som orkat lyssna på dig i telefon i 2 timmar när du pratar om alla dina problem och det alltid varit jag som funnits där för dig alla gånger du behövt prata ut om att allt är så jobbigt och hej och hå.

Vi har inte pratat ända sedan dess och det är snart 5 månader sedan. Men det är väl så... man växer ifrån varandra och skaffar nya vänner.

/Någon i Sverige