Jag sms:ade mamma om att köpa min första bh
Jag har alltid haft svårt för att ta saker som gäller puberteten ansikte mot ansikte med mina föräldrar. Min lösning har då varit att dra iväg ett sms, vilket var precis vad jag gjorde när jag bad om min första bh.
Tidigare hade jag börjat 7:an i en ny skola med bara en kompis som jag kände sedan tidigare. På den tidigare skolan var det ingen som fått bröst än och jag var den som var mest på gång att få liksom.
När jag började nya skolan insåg jag att nästan alla börjat få bröst och använde bh, vilket jag aldrig ens tänkt på att använda. Mina närmaste vänner använde inte heller bh, så jag tror att anledningen till att jag inte tänkt på det hade sin grund i det faktumet.
När jag tänkte efter kände jag att det kunde kanske vara skönt med lite extra stöd som jag inte fick av toppar. Jag skickade ett sms till mamma. ”Hej. Jag har tänkt på en grej. Skulle vi kanske kunna köpa en behå till mig?” ”Såklart” varade hon.
Mamma föreslog att vi skulle åka och köpa en bh så att jag kunde testa den och det tyckte jag var en bra idé. Tidigare hade mamma även erbjudit mig en bb när jag kanske var 11, men jag tackade då nej.
Nu tycker jag inte att det var så svårt att fråga, det är bara att göra. Jag anser att man ofta stressar upp sig över onödiga saker och det var väl lite av poängen med denna berättelse. Stressa inte upp dig över saker som dessa: det är helt naturligt och din mamma har gått igenom liknande saker som du, så hon förstår.
Om du känner att du inte vill ha förståelse utan bara att det ska göras kan du testa att prata med din pappa.
Och om du inte vill prata med dina föräldrar: prata med en faster, kompis förälder eller någon annan vuxen du står nära. Det kommer gå bra!
Allt är inte så svårt som det verkar. Bestäm dig för att ta det där steget, hur litet det än är, för att komma närmare ditt mål. Det gäller allt, från skolan till att be om din första behå. Jag lovar, det är inte så jobbigt och hemskt som det verkar! Du klarar det!
/Anonym <3
