Tips på vad man inte ska säga till korta personer

Jag är en femtonåring som har gått igenom mycket när det handlar om pubertet och tillväxt. När jag var liten växte jag inte så jättemycket vilket slutade med att jag var knappt en meter i förskoleklass.

Under den första tiden i lågstadiet blev jag inte så påverkad över min längd förutom att många av mina klasskompisar lyfte upp mig och mätte sig med mig. Det blev lite jobbigt men jag trodde att det var normalt.

Åren gick och jag blev mer och mer påverkad av min längd. I andraklass fick jag söka hjälp eftersom mina föräldrar var rädda för att jag inte skulle växa mer. Utredningen om min längd slutade i sjätte klass. Under mellanstadiet började hela klassen komma in i puberteten. Jag var kortast, sist med topp och sist med mens.

Jag kommer ihåg i sexan när en tjej märkte att jag hade fått topp tog hon och kramade mig. Jag fattade inte då men nu i efterhand förstod jag att jag var sist. Grövre ord började användas i mellanstadiet. Jag fick och får ofta frågan "Är du dvärg?" Och "Är du kortväxt?". Jag kommer ihåg att det var väldigt jobbigt. Under den perioden började många handla från vuxenavdelningen, jag hade fortfarande storlek 146/152 på barnavdelningen.
Glömde jag att säga att jag fick min mens sent? Jag fick den i åttan och jag kommer ihåg att jag blev förkrossad eftersom jag trodde att jag skulle sluta växa. Jag var 145 cm då. Så vad ska man lära sig av detta?

1. Ställ inte massa olika frågor till t.ex. korta personer, det kan vara riktigt jobbigt att höra den kommentaren hela tiden.

2. Ge inte kommentaren "Oj vad kort du är" eller "Jag trodde att du var yngre". Vi vet att vi är korta och behöver inte bli meddelade att vi är korta 24/7. Skulle du säga till en rullstolsburen "Du sitter i rullstol"?

3. Jämför inte längden. Denna hänger ihop med nummer 2, vi vet att vi är korta.

/ 1.50,2