Min mamma dricker

Ända sen i ettan har min mamma druckit, jag har alltid fått hitta på massa lögner för att jag var sjuk och behövde gå hem men att det egentligen var så att t.ex min lillasyster var sjuk och själv med mamma och att hon var rädd för att mamma skulle bli full.

När jag gick i ettan och tvåan var det som värst, det var nog alldeles för mycket för en 7/8 åring att bära på.

Och problemet med det här är ju såklart att min mamma dricker men också att min pappa jobbar långt borta och inte varje dag och kommer hem på kvällen utan han är borta i ibland 3 dagar och ibland en vecka.

Det är därför han inte bara kan komma hem när som helst. Men i trean skulle mamma gå och till något ställe och lära sig att sluta dricka det lyckades men sen trillade hon tillbaka i sina gamla vanor, i fyran gick hon och lärde sig sluta en gång till och det lyckades den här gången på riktigt.

Min lillasyster, pappa och jag var jätteglada. Mamma var vanlig och hon skulle alltid vara det. Trodde vi.

Sommaren gick och allt var bra men sedan började jag femman och hon blev full en kväll när pappa var borta och jobbade.

Min lillasyster och jag blev såklart jätteledsna, vi trodde att hon aldrig mer skulle lägga en tanke på att dricka.

Nu har pappa skilt sig med mamma och nu mera bor han i en lägenhet och min lillasyster och jag bor hos pappa varannan vecka och mamma varannan vecka.

Mamma dricker fortfarande ibland, nu mera är jag van och om hon skulle bli full bryter jag inte ihop som jag gjorde i ettan och tvåan.

Att någon ska vara van vid att ens nära och kära är full är såklart inte bra men jag vill bara säga att om det är någon som känner igen sig lite i det här så är ni absolut inte ensamma!

Klarar jag det klarar du det. Kämpa för det kommer bli bättre, jag kämpar fortfarande och jag älskar min mamma när hon är vanlig, men bli inte arg på personen även om det är svårt, tro mej jag vet heh..., det är en sjukdom och den är hemsk men fortsätt kämpa!