Om mens
Mens är den blödning från livmodern som kommer ungefär en gång i månaden från och med puberteten. Mens är kroppens sätt att visa att du är könsmogen.
När får jag mens?
I vilken ålder mensen kommer skiljer sig från person till person. För de flesta brukar mensen komma någon gång mellan 9 och 16 års ålder. Får du mens tidigare eller senare kallas det för tidig och sen pubertet. Kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral om du inte har fått din första mens när du har fyllt 16 år.
Det kan kännas olika att få första mensen
Första mensen kan vara någonting som gör dig glad och som du längtat efter. Men det kan också kännas jobbigt, till exempel om ingen annan i klassen fått mens.
Många är osäkra på vilket mensskydd de ska använda och en del tycker att det känns jobbigt att prata om mens med en vuxen hemma.
Det kan också vara jobbigt att få mens om du känner att din kropp inte stämmer med det kön du vet att du är.
Vem kan jag prata med om mens?
Du kan prata med skolsköterskan eller nån på en ungdomsmottagning om du har frågor om mens eller tycker mens känns jobbigt på nåt sätt.
Hur ofta och hur mycket blöder man?
Mensen kommer oftast en gång i månaden, men det är vanligt att ha oregelbunden mens, speciellt under det första året.
Hur mycket du blöder och hur många dagar du har mens, skiljer sig från person till person. De flesta har mens i tre till sex dagar och blöder ungefär en halv deciliter blod.
Färgen på mensen brukar vara röd de första dagarna och brun de sista dagarna.
Mensen kan ibland innehålla små klumpar eller strängar av slem och blod. Det är helt normalt. Kontakta en ungdomsmottagning om din mens innehåller klumpar som är större än 3 cm.
Att blöda mycket
Du har något som kallas riklig mens om något av detta stämmer in på dig:
- Du måste byta mensskydd flera gånger om dagen för att det inte ska läcka.
- Du måste använda dubbla mensskydd för att det inte ska läcka. Till exempel både binda och tampong.
Riklig mens kan göra att du känner dig trött och orkeslös. Det beror på att ditt blodvärde har blivit lågt.
Har du riklig mens ska du kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. Då kan du till exempel få hjälp med tabletter som gör att du blöder mindre.
Alla skydd mot graviditet som innehåller hormoner gör att du blöder mindre. Till exempel p-piller, p-ring och hormonspiral.
Du kan läsa om riklig mens på 1177.
Mensvärk
Det är vanligt att få ont i magen under mensens första dagar. En del får ont i ryggen, låren eller huvudet. Då kan receptfria värktabletter hjälpa. Här kan du läsa mer om mensvärk och vad du ska göra om receptfria läkemedel inte hjälper.
Vad händer i kroppen vid mens?
Vid födseln finns det massor av äggceller i äggstockarna. Varje månad från det att du kommit i puberteten tills du kommit i klimakteriet mognar en äggcell till ett ägg.
Det tar ungefär två veckor för ägget att mogna. Samtidigt gör sig livmodern redo att ta emot ett befruktat ägg. Det gör den genom att slemhinnan inne i livmodern växer och blir tjockare.
När ägget mognat lossnar det från äggstocken och glider ut i äggledaren. Det kallas ägglossning.
Veckan innan mensen får en del något som kallas för premenstruellt syndrom, PMS. Då kan du känna dig ledsen eller arg. Du kan känna dig energisk eller bli sugen på godis. En del får mer finnar. Du kan också få ömma bröst.
För att ägget ska bli befruktat måste du få in spermier i slidan. Då kan du bli gravid. Om ägget inte blir befruktat stöts livmoderslemhinnan ut tillsammans med blod från stället där slemhinnan suttit fast. Det är det som är mensen.
När du har haft mens börjar allt om från början och ett nytt ägg mognar i äggstockarna.