Snippans delar
Snippan gör det möjligt för kroppen att kissa, ha samlag, bli gravid och föda barn. Storlek, utseende på blygdläpparna, venusberget och klitoris skiljer sig från en person till en annan. Det finns också många varianter på färg, doft och behåring.
Underlivet växer under puberteten och blir färdigutvecklat någon gång när du är mellan 18 och 20 år.
Hur är underlivet uppbyggt?
Underlivets yttre delar brukar kallas vulva. Det är de delar du kan se utifrån: blygdläpparna, venusberget och klitoris. De inre delarna består av slidöppningen, slidan, livmodern, äggledare och äggstockar.
Snippans yttre delar
Venusberget
Venusberget är området nedanför magen, ovanför de yttre blygdläpparna. Det ser ut lite som en mjuk kulle och kan puta ut olika mycket hos olika personer. Venusberget täcker blygdbenet. Venusberget är ett känsligt område. I puberteten börjar det växa hår på venusberget.
De yttre blygdläpparna
De två yttre blygdläpparna börjar från venusbergets undersida och följer på varsin sida klitoris, de inre blygdläpparna och slidöppningen, för att sen gå ihop igen. De består av fett och svällkroppsvävnad, men innehåller också svettkörtlar och talgkörtlar. Oftast växer det också hår på utsidan av dem.
De yttre blygdläpparna är ofta lite rynkiga och känsliga för beröring. De blir mörkare när du kommer in i puberteten. Det är ofta skillnad i storlek mellan den vänstra och högra yttre blygdläppen.
De inre blygdläpparna
De två inre blygdläpparna är ett känsligt område som sitter innanför de yttre. På dem växer inget hår och de ser rynkiga ut. Inne i dem finns svällkroppsvävnad och små blodkärl. På och runt blygdläpparna finns också talgkörtlar och svettkörtlar. Blygdläpparna ligger mot varandra och skyddar slidan och urinröret mot bakterier och smuts.
Storleken på de inre blygdläpparna varierar ofta och nästan ingen har två likadana. De inre blygdläpparna kan ofta vara större än och synas utanför de yttre blygdläpparna. I puberteten kan färgen bli mörkare. Det blir de också vid sexuell upphetsning eftersom de då fylls med blod. De inre blygdläpparna möts framtill vid klitoris.
Klitoris
Klitoris är en del av könsorganet som mycket känslig för beröring och kan ge sexuell njutning. För många är stimulering av klitoris det lättaste sättet att få orgasm. Den största delen av klitoris sitter inne i kroppen. Den växer när du blir upphetsad. Klitoris olika delar heter huvan, ollonet, skaftet, skänklarna.
Klitoris huva kallas även för förhud, kappa eller kåpa. Huvan kan täcka hela eller delar av ollonet. Klitoris skaft går vidare bakom ollonet och in i kroppen. Skaftet delar sig sen i två skänklar som går på vardera sidan om urinröret och slidöppningen.
Var sitter klitoris?
UMO:s redaktör Idji Maciel förklarar var klitoris sitter.
UMO:s redaktör Idji Maciel förklarar var klitoris sitter.
Slidöppningen
Slidöppningen kallas ibland också för slidmynningen. Den finns mellan de inre blygdläpparna och lite nedanför urinrörsmynningen. Ur slidöppningen kommer det flytningar och mens. Flytningar gör slidan ren, fuktig och smidig.
Vid ingången till slidan finns det flera slemhinneveck. De har en oregelbunden form och kan vara lite veckiga och flikiga. Men det finns ingen hinna som täcker slidöppningen. Läs mer här.
Urinrörsmynningen
Urinrörsmynningen är själva öppningen av urinröret och sitter mellan klitoris och slidöppningen.
Snippans inre delar
Urinröret
Urinröret är det som kiss kommer ut igenom.
Slidan
Slidan eller vaginan som den också kallas, är som en ungefär sju till tio centimeter lång mjuk kanal. Slidans väggar är täckta av en slemhinna och är fuktiga. För att slidan ska kunna vidgas när du blir upphetsad är väggarna lite veckade. Slidans väggar ligger annars mot varandra. Slidan börjar i slidöppningen och går sen vidare uppåt och snett bakåt fram till livmodertappen.
I slidan bildas en vätska om du blir sexuellt upphetsad. Det kallas för lubrikation. Vissa får mer och andra mindre lubrikation. Den kan också variera från gång till gång. Lubrikationen håller slemhinnan fuktig och funkar som ett naturligt glidmedel.
Livmoderhalsen
Livmoderhalsen är en kanal från slidan upp till den nedre delen av livmodern.
En del av livmoderhalsen, livmodertappen, kan du känna längst in i slidan. Det är ingången till livmodern. Mitt i den finns ett litet hål och det är genom livmodertappen som mensblodet rinner ut i slidan. Det är också genom livmodertappen och vidare genom livmoderhalsen som spermier kan ta sig upp till äggledaren för att befrukta ett ägg.
Livmodertappen kan kännas som en knöl. Det är inte farligt att röra vid den. En del upplever att det är skönt att röra vid eller stöta mot livmodertappen när man onanerar eller har sex på något annat sätt, men ibland kan det även kännas obehagligt.
Det är från livmodertappen som en gynekolog eller barnmorska tar cellprover när du är på en gynekologisk cellprovtagning.
Livmodern
Livmodern är ungefär lika stor som ett hönsägg.
I livmodern förbereds det varje månad en slemhinna som kan ta emot ett befruktat ägg. Om det inte blir någon befruktning blir det en blödning som stöter ut slemhinnan ur livmodern två veckor efter att den har bildats. Det är det som kallas mens eller menstruation.
Ägget stannar i livmodern och utvecklas till ett foster om det blir befruktat. Det är vad som händer när du blir gravid. Då töjs livmodern ut så att fostret kan få plats.
Äggledarna
Äggledarna är rör som kopplar livmodern med äggstockarna. När du har ägglossning fångar de upp ägget. Det är i äggledarna som ett ägg kan bli befruktat. Det tar sen ungefär tre till fem dygn för det befruktade ägget att föras genom äggledarna till livmodern.
Äggstockarna
Äggstockarna är ungefär tre centimeter och avlånga. I äggstockarna finns äggceller som är det som ska utvecklas till ägg.
Varje månad, från det att du kommer i puberteten tills det att du kommer i klimakteriet, mognar en äggcell till ett ägg. Ägget bildas inuti en blåsa. När ägget mognat spricker äggblåsan och ägget fångas upp av en äggledare. Det kallas ägglossning.
Blygdbenet
Blygdbenet är en del av skelettet, som du kan känna innanför venusberget.
Analöppningen
Analöppningen kallas även för anus. Det är slutet på ändtarmen där bajset kommer ut ur kroppen. Analöppningen är inte en del av könet men ligger nära och hör ihop med de muskler och nerver som finns i snippan. Analöppningen är känslig för beröring.
Mellangården
Mellangården är området mellan analöppningen och slidöppningen. Den är också känslig för beröring. Under huden finns svällkroppar och muskler.
Snippans färg kan ändras under puberteten
I puberteten brukar de yttre blygdläpparna och klitorishuvan bli mörkare. Huden på dem har mycket pigment och får lätt färg om den utsätts för solljus. Färgen på blygdläpparna blir mörkare under puberteten, och varierar beroende på hudfärg och pigment i övrigt.
Dofter från snippan
Underlivet kan lukta av olika vätskor, svettkörtlar och talgfettet som talgkörtlar bildar. Det är bra att inte tvätta sig med tvål eftersom det torkar ut huden och kan göra den irriterad. Läs mer här om att tvätta snippan.
Undrar du något om din snippa?
Du kan fråga någon som jobbar på en ungdomsmottagning, vårdcentral, hud- och könsmottagning, barnmorskemottagning, kvinnoklinik eller en mottagning med gynekologer. Du får gå till vilken mottagning du vill i hela Sverige.
