Jag vill inte smittas av kompisarnas ätstörningar!

Hej. Jag är en tjej i åttan och jag har flera nära kompisar som har en ätstörning på ett eller annat sätt. På senaste tiden har jag liksom dragits in lite i det och själv börjat tänka tankar som ”borde jag verkligen äta detta” Även om jag snarare behöver äta mer än vad jag redan gör. Så min fråga är, finns de fler som känner igen sig i den här situationen? Hur har ni gjort för att inte dras med?  
/Tjej i åttan

• Jag har anorexia och jag pratar aldrig om att jag inte ska äta när jag är med vänner för vill inte att de ska gå igenom samma helvete. Men om nu dina vänner gör det, tänk att det inte är något bra, t.ex ingen vill ju ha cancer, så många undviker ju cancerframkallande saker. Tänk så, jag är starkare än att dras in i det bara för de har en ätstörning. Du kan också be dem att inte prata om mat när du är med, och säg att du är rädd att du också ska få en ätstörning. Skickar tankar och kramar.
  /16 åring
• Jag känner verkligen igen mig i detta. När jag tyckte det var jobbigast försökte jag prata med en vuxen för att se hur hen kunde hjälpa mig med denna situation. Detta kan vara ganska svårt att gå igenom själv och därför behöver man mer pepp och stöd!!!
  /Väldigt anonym
• Jag har själv har/haft problem med ätstörningar. Mitt tips är att tänka på vad som är bra för mig istället för vad andra gör, sen kan du oxå be kompisarna att inte prata om det runt dig för du tycker det är jobbigt, och har de själva problem borde de fatta att sånt kan trigga.
  /Alias
• Fy vad jobbigt det måste vara för dig, men vilken bra fråga du ställer! Jag har varit i en liknande situation när jag dansade, du är inte ensam. Det känns som att det kan finnas flera faktorer här, både att du upplever ätstörda tankar, men också att du blir påverkad eller på något sätt känner dig utanför i vad kompisarna gör.
  
  För det första tycker jag att du borde ta upp det här med någon vuxen, som en skolsköterska. Ätstörningar och ätstörda tankar är aldrig för små för att få hjälp med. Du låter som en klok tjej, som vet att det du tänker kanske inte är så bra. Men ibland behöver man höra någon annan säga det också. Det du tänker och känner är viktigt, det är inte för litet eller lätt.
  
  För det andra, tror jag det kan vara så att du ser att kompisarna har någonting gemensamt i ätstörningarna. Och du försöker på något sätt haka på för att inte hamna efter. Deras sjukdom gör dem inte till de personer de är, och du kommer inte komma dem närmare genom att hamna i samma mönster eller härma. Försök fokusera på annat ni har gemensamt! Som ett favoritband eller film 🥰🥰 Du klarar det här, du är stark ❤️
  /Nalle Maja
• Hej tjej i åttan! Jag tycker att du kan förklara för dina kompisar att det de sysslar med inte är rätt. Och givetvis prata med någon om du har en kurator eller någon lärare på din skola som du har förtroende för. Se till att prata om sådant i klassen och vad en ätstörning faktiskt innebär, och vilka konsekvenser det kan bli ut av det.
  /Kunnig 20 åring
• Min kompis pratar mycket och kalorier vilket fått mig att börja tänka på det också. Hur jag inte dras med är att jag tänker på hur gott maten kommer smaka och att mest äta mat som smakar gott. Det kanske låter konstigt men tänk dig bara hur gott lite pommes och kyckling skulle va t ex.
  /snusmumriken
  
• Be dom att sluta prata om det framför dig och om dom behöver hjlp be dom skaffa riktig hjälp!!!!!
  /Anis do
• Jag har själv väldigt dåliga tankar om min kropp, men ibland så försöker jag göra nånting åt det. Ibland så funkar det med att stänga av sociala medier och att inte se alla de där ”perfekta” kropparna. Det funkar också att titta på kanaler som är helt öppna med sin vikt iChat om pratat om att alla är olika liksom.
  /Joline