Orolig inför döden, vad tror ni händer?

Jag är väldigt orolig inför döden. Har aldrig vågat varken prata eller skriva om det. På senaste har jag tänkt mycket på vad som händer och får riktig panik på när jag tänker att allt kanske bara försvinner. Finns det efterliv? Finns himlen? Finns helvetet? Finns gud?
/Nellie

• Tror de va som innan man föddes, ingenting. Ganska befriande.
  /Tjej med livslust
• Min farmor dog för drygt 2 månader sen och sen dess har jag varit rädd att jag snart ska dö eller att nån av mina nära och kära skö dö. 
  //en 15 årig tjej 
• Jag förstår hur du känner. Jag kan också få påtaglig dödsångest i korta stunder när jag inser att jag faktiskt ska dö en dag. 
  /Deprimerad gurka
• Själv tänker jag så här; vad är grejen att jag föds, växer upp, flyttar hemifrån, hittar någon ny, skaffar barn, blir gammal och sen dör? Och att det är svart, tyst och mörkt, det är svårt för mig att tro. Att jag levde det här livet och sen så dör jag och allting bara slutar sådär.
  
  Jag tror att Gud vill oss det bästa, det är därför han ger oss budskap om hur vi ska leva våra liv för att få sedan leva i det eviga livet i slutändan. Men ingen egentligen vet vad som händer. Så ja jag tror på Gud, efterliv och himlen och helvetet. Oavsett så hoppas jag att du får ett gott liv på denna jord ❤️
  /A
• Själv vill jag hoppas att vi kommer tillbaka som något/någon annan. Jag vill hoppas att de jag förlorat fortfarande finns kvar på något sätt. Men jag tror nog inte att det finns något efter livet, jag har också haft problem med såna tankar men har sedan förstått att det inte finns någon anledning till det eftersom det inte går att ändra, det som händer det händer liksom.
  /Frog
• Spelar det någon roll?
  1. Du sover i all evighet och har det nice.
  2. Du kommer till himlen och får vara med dina nära och kära.
  3. Du får leva som en ny varelse/person.
  /Jonathan
• Hej Nellie och andra! Jag har också haft perioder jag tänkt mycket på döden, fram och tillbaka. Tänkt på vad den betyder för mig, för de runt mig och världen i stort. Döden kommer att ske men jag tycker inte man ska vara rädd för den. Då blir livet så mycket svårare och begränsat, man ska vara försiktig om sig men inte undvika att gå ut och leva på grund av sin rädsla. Jag personligen tror inte på en himmel eller ett helvete, men mer än det vet jag inte. Jag gillar att tänka att man har en själ, men jag vet inte om jag faktiskt tror på det. Vad man tror är helt personligt och det är okej att ändra sig, och du kan välja att tro på det som ger dig lite ro, om du vill:) Jag tror det kanske kan vara bra för dig att dela din oro med vuxen du litar på för de kanske kan hjälpa dig att diskutera det? Det är normalt att tänka på döden i tonåren (vilket jag gissar att du är i) och jag hoppas din rädsla blir mer hantering!!
  /Tonåring
• Själv väljer jag att inte oroa mig över sådant. Det är oundvikligt, så bättre att njuta av den tid man har istället för att oroa sig. Det var så jag kom över min rädsla för att en hord av zombies skulle komma när jag sov, och min fobi för mardrömmar.
  /Livsnjutare
• Jag tror att jag redan är död, att allt det livet på jorden är typ "the afterlife".
  /Tjej 13 år
• Jag tror att jag får ett fint och långt liv. Var inte orolig för döden tänk på allt kul som du skulle vilja göra på lovet när det är istället.
  /Nea
  
• Hej fina! När min mamma var liten var hon med om en nära döden upplevelse där hon faktiskt var död i några sekunder. Men hon kom tillbaka och mår bra som tur är! När hon ”dog” upplevde hon fullkomlig lycka. Hon kunde se sig själv ligga på sjukhussängen och hon såg alla sjuksköterskor runt om henne.
  
  Hennes själ hade alltså lämnat hennes kropp och det enda hon kunde känna var lycka. Jag tror att alla har en själ och att efter döden kommer vi alla oavsett vem man är och vad man gjort till ”himmelen”. Du kommer aldrig försvinna!! När jag var runt 12 hade jag mycket dödsångest men nu vet jag att döden inte är farlig för jag kommer fortsätta leva fast på andra sidan! Med alla ens släktingar och vänner även från förra liv! <3
  /fjädur
• Jag tänker också mycket på det ibland, det går liksom i perioder. Jag har fått tröst från låten "Always Look on the Bright Side of Life". Den är liksom rolig och får en att känna sig mycket mer positiv.
  
  Jag brukar tänka att det finns något efter döden, men vad vet jag inte. Kanske ett nytt liv, eller att man hamnar i en annan galax, eller blir en myra eller nåt. Eller så får man träffa sina döda. Men försök se det på ett positivt sätt! Många känner likadant. Oroa dig inte. Allt blir bra ska du se!
  /Kurre
• Jag är inte rädd för döden längre. Jag har accepterat att den kommer inträffa någon gång och det är okej för det händer alla. Dock tror jag att något händer efter döden, för varför skulle vi anners finnas? Ksk finns det en gud, ksk en ny kropp eller annan värld, vem vet? Man får försöka leva i nuet
  /14 åring tjej
• Jag tror det inte finns något efter döden. Att det är som att sova för alltid. Vi är alla lika inför döden. Det är ändå en tröst anser jag. Att sova är rätt skönt, man slipper allt det jobbiga i livet.
  /Kille 18
• Det stora äventyret börjar!
  /Hej på dig!
• Oroa dej inte över det! Du har ett långt liv framför dej TA VARA PÅ DET! Ha kul yolo lixom
  /Tjej på 13 år
• vad va de som hände innan du föddes? exakt de kommer förmodligen hända igen när du dör.
  /dont overthink it
• Själv så är jag satanist och jag gör det som ”reglerna” säger, tex: att inte skada någon, inte ha sex om den andra inte vill osv. Jag tror själv att man inte kommer så långt, men att våran ande lever vidare för att gör goda ting
  /Why not?
• Om gud och helvetet och sånt finns vet ingen. Det beror på vad du själv tror på. Istället för att oroa dig för döden så kan du försöka att leva livet och ha kul. Och kanske försöka prata om det med någon för att få hjälp om du behöver det.
  /Lycka till
• Jag tror att Gud finns och jag tror även på himlen och helvetet. Men jag tror att så länge man är en god människa så kommer allting bli bra. Oroa dig inte <3
  /tjej 14
• När jag var liten var jag jätterädd för döden, förmodligen för att man har svårt att greppa tag om vad det faktiskt är då. Men det är helt naturligt att fortsätta vara rädd för döden. Idag är jag inte alls rädd för att dö när det kommer till mig själv, däremot tycker jag det känns jobbigt att tänka på att mina föräldrar kommer dö innan mig. Jag är troende och det har hjälpt mig.
  /Anontm
• Du är inte ensam om dina tankar och funderingar. Döden är en sak vi alla vet kommer ske men har ingen aning om vad som händer efter. Det vet ingen. Kanske är det som är så fint att man själv kan tro och tänka vad som kanske händer efteråt? Man får tro på precis vad man vill, det finns inget rätt eller fel.
  
  Jag är kristen men inte religiös inom detta. Jag tror mer på att man ska leva sitt liv endast för sig själv och uppnå sitt bästa "jag". Oavsett hur man väljer att lever sitt liv finns det något som vi inte vet, något som är bättre och finare. Jag tänkte mycket på "varför skulle vi födas om vi ändå ska dö?".
  
  Jag tror inte döden är så hemsk för individen som dör utan mer människorna runt om en. Tanken om att allt bara skulle försvinna skrämmer oss oftast för vi tror att vi på något sätt skulle vara medvetna om att vi inte finns. Lev ditt liv, ha kul, skapa minnen, begå misstag, skratta mycket. Dina tankar kan du släppa för du kan inte göra något åt det. Och glöm inte att du får tro på vad du vill! Jag hoppas din oro släpper, det enda du vet och kan påverka är det som händer just nu. Ha det fint och njut av livet❤️
  // tjej 22
• Jag tror att alla tänker på döden under dessa år, i allefall enligt dom jag känner. Personligen tror jag att det som händer händer, och det kan man inte göra något om. Du kan liksom inte ändra på det, och man får bara acceptera faktumet så att säga.
  
  Fokusera på att leva nu och inte på det man inte har kontroll över. Jag har själv gått igenom den perioden du går igenom nu för inte så länge sen, men jag har slutat tänka på det nu. Det är svårt att tänka på det, men försök bara att fokusera på annat och att du inte kan ändra om du dör eller inte.
  /Hampus 14
• Jag vet inte. Jag har ingen aning om det finns ett paradis eller helvete eller någonting efter döden. Jag är varken religiös eller andlig, och du får tro vad du vill. Personligen bryr jag mig inte så mycket om döden.
  
  Jag vet att allt kommer att försvinna en dag (eller natt) och jag kommer inte kunna göra allt som jag vill göra, men jag vet att det är så det är. Anledningen till att jag inte bryr mig så mycket är att jag inte är rädd för att förlora. Om man tänker på det, så är vi bara en massa hårlösa apor på en snurrande jordhög i mitten av allt och ingenting.
  
  Jag värderar såklart olika saker, men inte till den grad att jag inte kan släppa taget om det, för om jag anser att min mening är något som jag vet kommer gå förlorat, kommer jag såklart vara så orolig att förlora det och så förkrossad när jag gör det att jag glömmer bort varför jag värderade det och att glädjas och njuta av det. Tex Vänner, flickvänner (förhoppningsvis framtida), mina föräldrar, mina systrar, men även jag.
  
  Jag tänker inte sitta och vara ängslig hela tiden för att jag ska dö, och missa hur härligt det är att leva! Man sitter inte och tittar på nedräkningen när man ska göra ett arbete på tidspress, eller hur? Så jag fokuserar på att göra arbetet: mina passioner. Min deadline för mitt arbete: ca 80 år.
  
  Ta i beaktning att du kan inte bli färdig med något när jag frågar dig (och antar att du har friheten att välja det, för det är inte alla som har det): vad vill du att ditt arbete ska vara? Tomas Tranströmer skriver så här i en dikt: "Inne i dig öppnas valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdigt, och det är som det skall".
  /Det kallas "tillgänglig", inte "singel" 🗿
• När jag var 12 gick våran mamma bort i cancer och det var väldigt jobbigt och vi hade väldig många funderingar om vad som händer när man dör. Pappa , jag och syrran gick tillsammans i samtalsterapi och fick väldigt bra svar på våra funderingar.
  
  En god vän till familjen som är präst sa något som jag och syrran tog till oss och det var "Himlen och gud är nog inte som du tror att det är, himlen är ingen plats men det är ett tillstånd du upplever lika så är det med gud. Även om kroppen dör så lever er mamma vidare i era gener och i era minnen, små minnessaker, en speciell maträtt som hon gjorde , en doft , något som hon alltid brukar säga osv ".
  
  När jag eller syrran är lessna så brukar vi sitta och prata med varandra och minnas vår fina älskade mamma. Så jag tror inte allt är slut när man dör utan vi lever vidare i våra nära och käras minnen. ❤
  /Peter 15
• Det vet vi inte. Även om det är osäkert så får vi helt enkelt göra det bästa av våra liv även om tiden är begränsad. Jag vet inte vad som händer. Våra molekyler kanske försvinner och bygger upp något nytt. Eller så finns himlen och helvetet även om det känns tveksamt. Du får helt enkelt göra saker som gör dig lycklig och ta vara på den tid du har. Om du oroar dig så skulle jag säga att livet är onödigt så gör det du tycker om. Lev livet!
  /Människa
• Jag känner exakt samma sak fast jag tänker att det typ kommer vara att man lider i helvetet efter döden. Men för att hjälpa dig så kan jag säga att det hjälper för mig att göra något jättekul så att du glömmer tankar om döden.
  /Tjej