Textversion av 68. Hur avslutar man ett våldsamt förhållande?

Musik startar och fortsätter i bakgrunden

Elin:

– Det var mycket kontrollerande och svartsjuka. Att jag inte fick ha killkompisar. Och han hade lösenord till alla mina sociala medier. Det var mycket att han höll fast mig när jag ville gå iväg till fester eller ville vara med kompisar.

En av de värsta sakerna var att jag skämdes väldigt väldigt mycket, över att jag inte var stark nog att lämna.

Signaturmelodi

Idji:

– Om den du är ihop med slår dig, är extremt svartsjuk och kontrollerande, eller behandlar dig dåligt på nåt annat sätt, då är det väl bara att göra slut? Eller?

Svaret är ”nej”. Att göra slut är ofta svårt, de vet dom flesta som har gjort slut nån gång. Och ofta är det faktiskt extra svårt att göra slut med nån som är våldsam mot en.

I den här UMO-podden ska vi svara på en fråga från en tjej som blir utsatt för våld av sin kille. Vi ska prata om hur och var du kan få hjälp att göra slut om du är utsatt för våld av den du är ihop med. Och vi ska tipsa om vad du kan göra, om en kompis, blir utsätt för våld av sin partner.

Jag heter Idji och bredvid mig i studion finns Elin. Elin. Du blev ihop med din första kille när du var 15 år och han var våldsam mot dig. Du ska få hjälpa till att svara på frågan vi fått in sen. Men kan du först berätta. Hur var ert förhållande i början?

Elin:

– Mm, absolut. Vi blev ju tillsammans när jag var 15 år. Och när det … vi blev tillsammans så var allting jättebra. Jag mådde själv inte jättebra när jag var utan honom eller innan vi blev tillsammans. Jag hade lite egna problem med psykisk ohälsa och liknande och han hjälpte mig verkligen jättemycket med det. Och fick mig att må jätte jättebra.

Jag var superkär. Han var verkligen … Jag kände mig liksom nästan lycklig för första gången. Att allting var superbra. Och han var den finaste killen som jag visste då.

Idji:

– Och hur började det här med att han var våldsam mot dig då?

Elin:

– Det började mycket med fest och alkohol specifikt. Och då var det väl att jag blivit bjuden på fest och han ville inte jag skulle gå dit.

Och det började med att han tog ett så kallat polisgrepp … bakom, med armen bakom min rygg.

Idji:

– Höll fast dig på nåt vis med armarna?

Elin:

– Precis, precis. Så att det nästan känns, ni vet, som att armen ska gå ur led, lite. Ett sånt grepp tog han och sa att mig att inte ... att jag inte fick gå dit. Jag försökte ta mig loss och började gråta, och mycket så … skrek.

Så sen till slut så kommer jag undan, eller jag vred mig loss. Och då gick jag in i ett hörn och … men grät och var väldigt upprörd.

Och sen var det att han började gråta och blev jätte jätteledsen ledsen han. Och sa att han var en hemsk person, och att han inte förtjänade mig. Så sen blev det jag som fick trösta honom den kvällen.

Idji:

– Det finns en till person i studion också. Ronja, hej.

Ronja:

– Hej.

Idji:

– Du är psykolog och träffar ibland unga som utsatts för våld i sin relation. Kan du svara på vad som räknas som våld i ett förhållande?

Ronja:

– Ja. Våld kan vara väldigt många olika saker. Våld kan vara fysiskt, mot kroppen. Som det han gjorde mot dig, att bli slagen eller puttad eller hårt hållen. Det kan vara psykiskt. Att ens partner kontrollerar en eller hotar en eller säger elaka saker.

Och sen så finns det också sexuellt våld, att man kan bli tvingad till sexuella saker som hon inte är med på eller som hon inte vill. Och många av de här typen av våld kan ju vara både IRL och på nätet, i meddelanden och så.

Idji:

– Elin, på vilka sätt var din kille våldsam?

Elin:

– Nog på alla sätt som Ronja beskrivit, faktiskt. Det var mycket kontrollerande och mycket svartsjuka, att jag inte fick ha killkompisar. Och han hade lösenord till alla mina sociala medier. Kunde gå in och blockera killar eller skriva till dom från min mobil att jag inte fick träffa dem.

Det var mycket att han höll fast mig när jag ville gå iväg till fester eller ville vara med kompisar. Så kunde han ligga och hålla fast mig.

Så fort alkohol var med i bilden blev det mycket fysiskt våld. Sparkar och slag. Och sen var det även, ganska sällan men några få gånger sexuellt våld. Att han tvingade mig att ha sex med honom när jag inte ville och så.

Idji:

– Elin, du ska få berätta mer snart, om det du varit med om. Men först ska vi ta frågan. Frågan är skriven av en anonym tjej på 17 år, men det … det är du Elin som läser den.

Musik startar och fortsätter i bakgrunden

Elin läser:

– Hej. Jag älskar verkligen min kille och vi har det ofta bra. Men han har blivit mer och mer svartsjuk. Han har börjat kolla min mobil, eftersom han vill att vi ska vara ärliga med varandra. Jag har sagt att det är okej. Han har alla mina lösenord och vill alltid veta var jag är. Senaste tiden har han blivit arg när jag gör saker utan honom.

Senast jag träffade kompisar  kallade han mig saker, puttade mig och skrek att jag sårar honom. Jag vill inte göra honom ledsen, men det är jobbigt för mig också. Jag tror ingen förstår hur han är när vi är ensamma. På ett sätt vill jag göra slut men vet inte om jag vågar. Hjälp!

Musiken slutar

Idji:

– Elin, känner du igen dig i den här frågan?

Elin:

– Ja, det är det måste jag säga att jag gör.

Idji:

– Hur då?

Elin:

– Speciellt det med att har alla lösenord, kollar ens mobil och vill veta vart man är någonstans. Så började det ju också för mig. Och det här att man lägger över … att han menar att hon sårar honom. Att han säger att det är han som blir sårad. Det känner jag också igen mig väldigt mycket i.

Idji:

– Elin, du som varit i en liknande relation, och Ronja du som är psykolog, vad tycker ni att den här tjejen ska göra?

Elin:

– Jag tycker ju att hon ska börja prata med någon om det här.

Ronja:

– Det tänker jag också. Att … hon beskriver ju det att ingen … ingen förstår nog hur han är när vi är ensamma. Och det säger ju kanske nåt om att hon bär på detta ganska … hon är ganska själv, om det. Så att berätta för någon hur ... hur han är när de är själva och vad han faktiskt gör då och säger.

För det ju är ganska ofta så med de här personerna som beter sig på det här sättet, att andra kan inte gissa det eller veta om det. Utan de kan ha ett … vara jätteschysst och trevliga mot alla andra.

Idji:

– Så berätta för någon.

Ronja:

– Berätta för någon, det är det första jag tänker. Och sen det andra jag tänker att man ska lämna personen. För att det här … det här beteendet eller sättet som den här partnern har, det är inget som kommer gå över. Det kommer säkert nog bara fortsätta och bli värre.

Idji:

–  Nämen, finns det ingen chans att det kan bli bra liksom, att dom fortsätter att vara ihop, att han kan sluta vara våldsam och så där? 

Elin:

– Det finns det kanske och jag tänker att det är väldigt vanligt att hoppas att det ska bli bättre. Men jag tror att det är ganska sällan som det faktiskt blir bättre. Utan det är nog oftare som det blir bara värre och värre, att det eskalerar.

Och jag tänker att den här personen som beter sig så här, den behöver hjälp att förändra sig, och den behöver professionell hjälp, att ändra på sig. Och det kan man inte själv göra nåt åt tror jag. Jag tror inte man själv kan ändra personen. Så det blir liksom för farligt och för riskabelt att vara kvar i relationen.

Idji:

– Så att, göra slut.

Elin:

– Göra slut. Även om det kan vara jättesvårt. Och då kan det ju vara svårt av flera anledningar. Den här personen beskriver ju att … att hon är rädd för vad som ska hända, lät det som, om hon gör slut.

Idji:

– Jag vet inte om jag vågar skrev hon.

Ronja:

– Ja precis. Att man är rädd att den här personen ska skada en, fysiskt eller psykiskt om man gör slut. Så det gör det ju svårare. Sen så kan du också bli svårt för att man kan ju faktiskt älska den här personen. Det kan vara en viktig person för en. Trots att den gör en illa. Så det kan vara svårt av flera anledningar.

Idji:

– Prata med någon. Göra slut. Men, om man inte klarar att göra det själva, alltså kan man få hjälp för sånt här?

Ronja:

– Ja, man kan få hjälp om man söker sig till exempel till en ungdomsmottagning. Eller till en chatt på nätet, såna här tjejerjourer, och andra ställen. Finns ganska många ställen som erbjuder stödchatt.

Idji:

– Om man går in på UMO och söker på ”våld” hittar man länkar till ställen som kan hjälpa och stötta. Det finns till exempel länkar till unga relationer och till alla tjejjourer, killjourer och ungdomsjourer. Och man kan också hitta den ungdomsmottagning som ligger närmast där man bor, på UMO.

Men Elin, du är ju inte ihop med den här killen längre, hur kom du ur erat förhållande?

Elin:

– Jag kan faktiskt ungdoms... ungdomsmottagningen. Det var min mamma som bokade en tid för mig för hon såg att jag inte mådde bra bra. Och då fick jag gå dit och prata med en kurator, tror jag det var. Och sen så blev jag vidareskickad till Stödcentrum för brottsutsatta. Där jag fick ha fortsatt konversation med en … en som kunde hjälpa mig.

Och, även om det fortfarande var svårt och jobbigt så gav det mig lite mer ljus på situationen och jag förstod att det skulle … det skulle gå att komma därifrån.

Idji:

– För hur tänkte du innan du liksom pratade med någon?

Elin:

– Jag trodde aldrig att jag skulle komma över honom. Jag tror att det var nog det svåraste för mig att jag trodde aldrig att jag skulle sluta vara kär, eller liskom älska honom. Jag hade verkligen bilden av att han var den enda för mig, nästan. Men det … det förstod jag ju sen att så var det inte.

Idji:

– Ronja, du berättade ju om att våld kan vara många saker; att bli slagen, puttad. Eller psykiskt våld där man blir kontrollerad eller hotad. Och sexuellt våld där man tvingas göra saker man inte vill.

Alltså, hur påverkas man av att bli utsatt för våld?

Ronja:

– Ja, det kan nog vara väldigt olika från person till person. Och man kan bli påverka på lika många sätt som man kan bli utsatt för våld. Så jag tänker att dels så kan man ju bli påverkad rent fysiskt. Att man får fysiska skador eller sår eller blåmärken.

Men sen kan man ju också få psykiska skador. Att man tappar sin självkänsla eller att man känner sig dålig. Att man får svårt att komma nära andra människor eller att det blir svårt att vara liksom … i en relation eller svårt att ha sex och såna saker.

Och just när man liksom är mitt i det kan det vara att man såklart mår dåligt att man blir nedstämd eller få ångest, drar sig undan vänner och familj. Så det finns många sätt som man kan bli påverkad på. Både fysiskt och psykiskt. Och i stunden och sånt som liksom håller i sig, som tar tid att läka.

Idji:

– Elin, hur påverkades du tror du, av att bli utsatt för våld?

Elin:

– Jag tror nog att en av de värsta sakerna för mig var, alltså skammen. Att jag skämdes väldigt väldigt mycket. Över att jag inte var stark nog att lämna, som jag tyckte.

Och sen så blev det också väldigt mycket som Ronja säger att man, man drog sig undan mycket. Det var inte … man kände inte att någon förstod en i sin situation. Och då blev det att man isolerade sig kanske ännu mer med partnern då i fråga.

Och också så klart, man bli nedstämd och, ja självkänslan är ju inte på topp i en sån situation.

Idji:

– Det där med sämre självkänsla, det kanske också gör det ännu svårare att göra slut. Eller att man tänker att man liksom inte kommer hitta nån annan, eller, ja …

Ronja:

– Ja precis. Det kan man ju … dels kan det vara något man får höra, är ganska vanligt, av sin partner. Att man inte kommer få någon annan eller att man kan få höra hur dålig man är.

Och då kan du vara lätta att tänka att jag inte värd nånting bättre eller jag kan inte få något annat. Det är tur att han vill vara med mig, kan man till och med känna. Jag får vara tacksam över det. Så det kan ju göra det svårare att lämna, helt klart. Det är en del av våldet tänker jag.

Elin:

– Ja, där vill jag flika in. För så var det verkligen. Att man fick de kommentarerna och …

Idji:

– Vad kunde han säga?

Elin:

– Att du … Du ska vara glad att jag ens vill vara med dig. Och liksom du, det kommer inte finnas en kille som kommer älskar dig. För ingen kommer klara av dig. Och då fick man ju verkligen den känslan att det är det här eller ingenting.

Ronja:

– Då blir man ännu mer bunden liksom.

Elin:

– Ja exakt.

Elin:

– Liksom vilken typ av våld kändes värst för dig?

Elin:

– Jag tror nog att det var det psykiskt. Att man blev så, nästan förvirrad, över att det var så mycket kärlek och sen så mycket … men hat och ilska och nästan avsky. Och att man blir väldigt förvirrad i sig själv att man inte visste liksom om … varför man … varför han ville göra dig så illa. Om man var en så dålig flickvän, eller så dålig person. Jag tror nog att det nog var det värsta i dom långa termerna så. Och just då.

Elin:

– Och det fysiska våldet då, hur påverkade det dig?

Elin:

– Det var nog nästan mer att jag blir arg faktiskt. För det andra kunde inte bli så arg på, när han kallade mig saker eller … Slagen och sånt förstod jag mer att det var fel. Och jag tror att det var nästan mer att …. det nästa gav mig lite motivation att … Sen när jag väl lämnade då att orka det.

Ronja:

– Det känns som det fysiska våldet blir nåt väldigt konkret. Alltså det blir tydligt att det är fel. Medans det psykiska kan vara, liksom, precis som du beskriver. Man kan bli förvirrad över det. Och det liksom är svårare att se att det är våld. Det är svårare att kalla det våld för sig själv, och inse vad det handlar om.

Elin:

– Jag önskade ju nästan ibland att han, även om det låter jättehemskt, att han hade varit mer fysiskt mot mig. Jag vill ju nästa att han skulle slå mig i ansiktet. Bara för att det skulle synas, liksom.

Visst jag fick ju blåmärken och så, absolut. Men ofta ingenting som var för tydligt. Ja ingenting som kanske en kompis skulle se eller som mamma och pappa kunde se. Utan att jag behövde visa det för dom.

Musikjingel

Idji:

– Tjejen i frågan skriver ju om svartsjuka, och din kille Elin, var också svartsjuk beskrev du. Alltså hur mycket svartsjuka är okej i en relation, tycker du Ronja som psykolog?

Ronja:

– Ja jag tycker att … Jag tror att de flesta människor säkert har känt sig svartsjukan nån gång. Eller liksom tänkt svartsjuka tankar. För svartsjuka handla ju nånstans om att man är orolig att bli lämnad, eller liksom orolig att den andra ska svika en. Så att den känslan tror jag ganska många kan relatera till.

Men om ens partners svartsjuka får en att må dåligt på något sätt, redan där har det gått för långt. Alltså om du ställer den frågan till dig själv ”Mår jag dåligt av min partners svartsjuka?” och svaret är ja, då har det gått för långt.

För det får inte påverka dig på det sättet, och det betyder att din partner har antagligen börjat göra saker på grund av sin svartsjuka som inte är bra för dig.

Idji:

– En del som skriver till UMO beskriver att det känns som att det är ens eget fel när deras partner blir svartsjuk och våldsam. Att man kanske tittat på nån annan, varit flörtig eller inte varit tillräckligt mycket med sin partner. Eller man kanske till och med har varit otrogen. I vissa fall är det ju inte så konstigt om ens partner blir svartsjuk, och arg kanske.

Ronja:

– Nej, alltså svartsjuk kan man ju bli, eller oroliga eller ledsen, eller så, om nånting har hänt. Men det är aldrig okej att ens partner slår en, och kontrollerar en, eller tvingar en till saker. Det blir liksom … det finns inget som gör det okej. Även om man har gjort någonting själv, så. Så får man inte göra såna saker.

Idji:

– Elin kände du att det var liksom ditt fel, att det var du, det du gjorde, gjorde honom ledsen och så?

Elin:

– Ja, hela tiden. Det blir ofta när man är med någon som är kontrollerande, så blir det lätt att man ljuger för att inte komma till jobbet stationerna. Att man säger att man gör någonting annat när man kanske är någon annan.

Och när de sen får reda på det, så använder de det emot dig, väldigt hårt. I alla fall för mig var det så. Att nu har vi faktiskt ljugit en gång. Och då har jag rätt till att inte lita på dig. Och jag ha rätt att veta var du är, för du har faktiskt ljugit en gång. Även om det var någonting jättelitet.

Det blev ju det att ju mer kontrollerande som han var, ju mer ljög man ju. För att man ville ju ändå ha sitt eget liv och man vill ju ha … göra de sakerna man ville. Och då blev det ju att nästa gång jag ljög så fick han ju reda på det.  Och då blev det väldigt grovt våld ofta och mycket saker som hände. Och då … där och då kände jag verkligen att det här är ju absolut bara mitt fel.

Jag hade kunnat undvika det här, om jag bara varit ärlig. Och då säger dom ju ofta, att hade du bara varit ärlig så hade jag inte gjort så här. Hade du bara varit ärlig hade jag inte blivit arg. Men man vet ju egentligen att det stämmer inte. Men då kändes det inte så.

Jingel

Idji:

– Vi ska prata om vad man kan göra, om man har en kompis som blir utsatt för våld av den dom är ihop med, eller som man misstänker att kompisen blir utsatt för våld.

Elin, märkte dina vänner att din pojkvän var våldsam mot dig och vad gjorde dom? Hur reagerade dom?

Elin:

– Ja, de flesta av mina nära vänner märkte att någonting i alla fall var fel, i vår relation. Just för att mycket kunde hända på fester, när alkohol var inblandat. Och då blev det ganska synligt.

En gång svar på en fest och han … han ... I köket mitt under festen så drog han en kniv mot sin mage. Och då var det ju många som … som märkte att någonting var fel. Och då blev det också väldigt tumult och kaosartat.

Men så såna saker hände så många i mon omgivning visste ju att någonting var fel. Och dom gav ju mig ultimatumet tillslut att, om du fortsätt med honom kommer vi inte att vara dina vänner mer. För att då försöka få mig att lämna.

Idji:

– Hur … hur, vad hände med dig då. När du fick det ultimatumet?

Elin:

– Jag tycket det var jättejobbigt. Så jag började bara ljuga för dom, mina vänner, istället. Och sa till dom att jag inte vara med honom. Och att han och jag inte träffades mer. Jag ljög ju för dem när ja var med honom och sa att jag gjorde nånting annat istället.

Och det blev ju också ännu mer att jag typ isolerade mig mer till honom. För då kände jag att jag inte kunde prata med någon om det för att jag var så rädd att få den reaktionen. Jag ville inte att någon skulle säga åt mig att lämna honom. Eller ge mig ett ultimatum om det.

Idji:

– Ronja, vad är dina tips som psykolog, hur ska kan göra om ens kompis blir utsatt för våld?

Ronja:

– Jag tänker att det är viktigt att visa, lite tvärtom då mot vad dina vänner gjorde, att visa att man finns kvar. Som vän. För annars blir ju risken att man känner sig lämnad som du nog gjorde. Eller man blir rädd att bli lämnad och du vet att han finns kvar i alla fall.

Så det blir viktigt att få känna att kompisarna finns där, och stöttar en. Det kan vara bra att komma ihåg att det … att försöka förstå att det är svårt att lämna, i en sån här typ av relation. Det är inget enkelt, så som det kan kännas som kompis.

Och det andra som jag tänker är att peppa sin kompis att söka hjälp. Professionell hjälp, liksom någon att bolla med kring relationen. Hjälp att lämna.

Idji:

– För man kanske som kompis inte kan själv liksom få … stötta den här personen.

Ronja:

– Nej, man vet kanske inte själv hur man ska göra. Man har inte, liksom inte verktygen eller liksom så, vad man ska säga och så. Man kanske inte riktigt förstår om man inte har varit där själv. Så då tänker jag att man kan behöva hjälp utifrån.

Idji:

– Så säga så här ”gå till ungdomsmottagningen” tillexempel eller så?

Elin:

– Precis. Kanske "jag kan följa med dig dit. Jag stöttar dig". Ja det hade jag gärna velat höra. Att jag stöttar dig, jag följer med dig. Och även om du inte lämnar så finns jag här för dig.

Mer att man ger förståelse, för även om man själv kanske aldrig kommer förstå hur det är att vara i sådan situation, så är det så viktigt att bara försöka visa att jag försöker förstå och jag finns ändå här.

Idji:

– Innan vi slutar, har ni nåt sista ni vill säga till personen som skrivit frågan, och till alla andra som blir utsatta för våld av sin partner?

Ronja:

– Har du nåt?

(Elin och Ronja fnissar lite).

Elin:

– Nej, det enda jag kan säga är att även om det inte känns så nu så går det att ta sig därifrån. Och det … Man kommer må bra igen. Ja det är inte din partner som är din lycka. Utan du … du kommer klara dig jäkligt bra.

Ronja:

– Ja och du är ett exempel på det, att det går att liksom komma ifrån det. Och det går att må bra igen.

Idji:

– Mm. Och det sista jag vill säga är att det finns mycket om svartsjuka på UMO, både för dig vars partner är svartsjuk. Men också för dig som själv känner mycket svartsjuka.

På UMO finns också tips på ställen du kan kontakta, om du behöver stöd eller har frågor om våld.

Tack så jättemycket Elin och Ronja för att ni var med!

Elin:

– Ja tack själv.

Elin:

– Tack.

Musik startar och fortsätter under pratet

 

Samuel:

Jag ville väl helt enkelt ha ett bättre liv. Och jag var trött på att mitt liv skulle styras av droger. Alltså, många tycker det är väldigt coolt det jag gjort, liksom.

Signaturmelodi

Idji:

– Den här UMO-podden ska handla om att sluta med droger och speciellt att sluta med cannabis. Vi ska svara på en fråga om hur man får hjälp att sluta, vilken hjälp man kan få, och hur det funkar att vara på behandlingshem. Jag heter Idji och bredvid mig i studion finns Samuel. Välkommen hit!

 

Samuel:

– Tack så mycket Idji.

Idji:

– Du har använt cannabis, och andra droger, men du har slutat. Hur länge sen var det som du slutade?

 

Samuel:

• Jag slutade med cannabis och alla andra droger för ungefär 9 månader sen.
  
  

Idji:

• Du har varit på behandlingshem också och du ska få hjälpa till att svara på frågan vi fått in, men först ska du få berätta lite om hur det var när du använde droger. Cannabis var ju den drog du börjad med, hur var det i början när du använde cannabis?

Samuel:

• Första gångerna jag rökte fick jag ingen direkt effekt. Och jag tror att det var kanske för att jag inte riktigt visste hur man rökte. Men dom gångerna som jag minns när jag fick effekt så var det ett väldigt behagligt rus, tyckte jag. Jag mådde väldigt bra när jag rökte, jag var i en trygg miljö med mina vänner. Så att … jag kom ihåg att vi skrattade väldigt mycket. Och jag minns att vi blev hungriga och hade mycket, liksom så här … snacks att äta, och så där. Vilket var gott, liksom, extra gott.

Men sen också liksom så här, färger blev lite finare liksom, konversationer blev lite mer intressanta liksom. Allt blev lite mer intressant och mystiskt. Lite som att liksom … att man får lite distans till sina tankar liksom. Lite som att vara i tredje person i sin egen hjärna. Alltså som att man ser på sina tankar utifrån liksom.

Och allting förändras på ett sätt, man vet inte riktigt vad det är. Så det är spännande, och främmande liksom. Så att ja … jag liksom, blev ju kär lite i cannabis.

Idji:

• Vad var det med det som du gillade?

Samuel:

• Jag tror jag … jag har tänkt lite på det här. Men jag tror jag tyckte om just den här grejen att det var nånting annorlunda. För att … jag kanske är en sån person som blir uttråkad lätt. Eller så är livet … kan vara ganska enformigt ibland. Och jag … jag vill liksom uppleva nånting spännande, nåt annorlunda. Och jag har alltid liksom, gått igång på kickar. Jag var ett busigt barn liksom, så där liksom. Och det här var ett sätt att uppnå, den liksom … det ruset.

Idji:

• Hur ofta rökte du då?

Samuel:

• Jo men jag började ju liksom, det är en process att liksom komma in i att röka varje dag. Men tillslut rökte jag ju varje dag. Flera gånger per dag … också. Ja.

Idji:

• Var brukade du och dina kompisar vara när ni använda cannabis?

Samuel:

• Efter skolan vid vissa skolgårdar. Eller allmänna platser som ändå var liksom, undanskymda liksom. Men sen hade vi också … jag och mina kompisar hade en replokal eller som en studio där vi spelade in och spelade musik. Och där kunde vi röka hur mycket vi ville dygnet runt liksom.

Idji:

• Hur lång tid tog det då innan drogerna gjorde att du fick nån typ av problem?

Samuel:

• När jag började röka varje dag så började problemen komma liksom. Och när jag inte rökte så märkte jag att jag inte hade samma aptit. Jag hade svårare att … att äta. Och jag hade också svårare att sova, och ibland kunde jag inte sova alls, om jag inte kunde röka till kvällen liksom.
  
  Jag hade svårare att hålla rutiner. Svårare att dyka upp till saker, till exempel skola. Slutade göra vissa aktiviteter som jag kanske tyckte var roligt. Det sociala blev ett problem.

Idji:

• Med kompisar och så eller?
  
  

Samuel:

• Generellt sätt bara. Till exempel när man skulle gå till jobbet, eller till skolan, med kompisar, med familj. Alla relationer egentligen, blev svåra att hantera.

Idji:

• Varför då?

Samuel:

• Nej men jag blev nog osäker i mig själv. Och det gjorde också att jag inte var lika säker i hur jag skulle prata med andra människor. Hur jag skulle bete mig kring andra människor.
  
  

Idji:

• Var det liksom oavsett om du rökte just då eller inte, eller?

Samuel:

• Nej, mest så klart när jag inte rökte och skulle göra kanske grejer som jag kanske inte … jag tyckte var jätteroliga liksom. Och dyka upp i såna sammanhang. Men … så, nej precis. Så när jag rökte och var med mina kompisar var jag väldigt bekväm.

 

Signaturmelodi

Idji:

• Hur kom det sig att du började med andra droger, för du började med andra droger sen också?
  
  

Samuel:

• När jag försökte sluta med cannabis så … mådde jag väldigt dåligt. Och jag ville dämpa dom känslorna, det kunde vara känslor av ångest eller depression eller känna mig annorlunda, genom att använda andra droger.

För att cannabisen funkade inte som jag ville längre. Om jag har försökt röka vid nåt tillfälle så har cannabisruset slått åt fel håll. Jag har bara mått sämre. Det har resulterat kanske i panikattacker eller till och med psykotiska liksom så här … tankar och … ja.

Och då … då blev det ju naturligt så att jag vände mig till andra droger.

Idji:

• Vad var det som gjorde att du ville sluta med droger?
  
  

Samuel:

• Jag ville väl helt enkelt ha ett bättre liv. Och jag var trött på att mitt liv skulle styras utav droger.

Jag var lite i ett desperat läge också, för det blev väldigt allvarligt när jag tog så mycket tyngre droger och så att det nästan blev livsfarligt. Det blev livsfarligt liksom. Satt … jag hade inte så mycket val. Det stod nånstans till slut mellan döden och livet liksom. Och då valde jag hellre att leva drogfri.

 

Idji:

• Vad var det värsta som hände på grund av drogerna?
  
  

Samuel:

• Min bästa vän har dött i överdos. Det kanske är det värsta som har hänt. Jag har själv överdoserat. Jag har haft, inte bara han då, men jag har haft andra vänner och bekanta som har dött i överdoser.

Idji:

• Nu ska vi svara på frågan, som kommit in till UMO. Och därför vill jag be Kristoffer komma in i studion också.
  
  

Ljudet av att en dörr öppnas hörs

Idji:

• Varsågod och sätt dig Kristoffer.

Kristoffer:

•  

Idji:

• Du är socionom och du jobbar med att stötta unga som vill sluta med droger. Och du ska också hjälpa till att svara på frågan. Det är en anonym kille på 16 år som skrivit frågan och det är du Samuel som läser den.
  
  

Samuel:

•  

 

Signaturmelodi börjar spela och fortsätter när Samuel läser frågan

Samuel läser:

• Jag röker cannabis varje dag men vill sluta. Jag har försökt sluta några gånger, men mår bara skit och får jättejobbiga tankar. Det blir inte lättare av att alla kompisar röker. Det känns hopplöst och som att allt är kört. Vad ska jag göra? Och hur funkar det med behandlingshem?

Signaturmelodi slutar

Idji:

• Samuel, känner du igen dig på nåt sätt, i den här frågan?

Samuel:

Idji:

Samuel:

Det är ju olagligt att ta droger, men blir man polisanmäld då om man berättar att man tar droger för nån, till exempel på en ungdomsmottagning eller nån sån här Maria-mottagning?

Kristoffer:

• Dom här olika mottagningarna som ungdomsmottagningen eller Maria mottagningar har ju sekretess. Så man polisanmäler aldrig.

Idji:

• Samuel, vad … vad är ditt tips till den här killen, vad tycker du?
  
  

Samuel:

• Mitt tips är väl … ja men som Kristoffer sa, att man ändå ska söka hjälp. Och det … det behöver ju inte heller vara hos myndigheter eller så, utan första steget kanske kan vara att be om hjälp hos en närstående liksom.

Idji:

• Typ föräldrarna eller?

Samuel:

• Kanske föräldrarna. Men det kanske inte ens är föräldrarna heller som är dom första man går till. Utan känner man att även det inte känns tryggt. Då kanske man kan gå till en äldre kompis. Kanske nåns storebror som man vet … nån man litar på och har förtroende för.

Idji:

• Har du försökt sluta med droger själv, alltså utan hjälp?

Samuel:

• Ja det jag gjort.

Idji:

• Hur var det?

Samuel: 

• Jag kan väl säga så här att alla gånger jag försökt har jag ju misslyckats.

Idji:

• 
  
  Kristoffer. Den här killen skriver ju om att han får jobbiga tankar och mår dåligt när han försöker sluta, alltså vad beror det på? Man borde väl må bättre då, utan droger.
  
  

Kristoffer:

• Det är ju precis det som är i början. Det är det man kallar för abstinens. När kroppen måste anpassa sig efter att leva utan … utan drogen. Och det kan vara jättejobbigt. Och det kan hända konstiga saker i kroppen och så där. Men också med tankar. Det kan bubbla upp tankar som är jobbiga att hantera och så där.

Samuel:

• Jag kan känna igen mig jättemycket i att få jobbiga tankar. Och för mig var det kanske för att, cannabis funkar ju lite som ett storts skydd mot jobbiga tankar liksom. Och sen helt plötsligt försvinner det här skyddet. Och så blir man liksom utsatt för det riktiga livet liksom. Eller för dom riktiga tankarna som man måste gå igenom och har liksom, för alla människor har ju jobbiga tankar.  
  
  Men det kan jag också säga att ja det blir ju värre, känns det som, i början när man slutar. Men sen kommer man ju faktiskt ut på andra sidan också. Och allt blir ju normalt sen liksom. Så att … ja.

Idji:

• Om man tar hjälp på nåt sånt där ställe som du pratade om, vad händer då, hur går det till? Hur blir man hjälpt?

Kristoffer:

• Det finns ju ofta väldigt mycket olika saker man kan behöva hjälp med också. Dels det här som vi pratade om ni med absintenssymtom och så. Det finns mediciner och det finns andra saker man kan få hjälp med.

Men också samtal, prata om dom här sakerna där man kan ... Dels prata om hur kommer det bli nu när du slutar, hur kommer det bli sen. Man får hjälp med olika strategier hur man kan … till exempel pratar jag med mina kompisar om det här, att vi kanske inte kan ses på ett tag och så här.

Det finns ganska mycket saker man kan få hjälp med i samtal. Men det är också relationer med andra viktiga personer. Det kan vara föräldrar och så där, där det har skurit sig ordentligt. Och man kan behöva mycket hjälp att få det att funka bättre. För att det ska bli lättare med att sluta.  

Idji:

• Är föräldrarna också med på dom här samtalen, eller liksom?

Kristoffer:

• Är man över 18 år får man välja lite själv där, om man vill ha med sina föräldrar eller så. Vi tycker oftast att det är bra att man har med sig sina föräldrar, för dom är viktiga personer och bor man hemma så träffar man ju dom varje dag och dom kan hjälpa till rätt mycket.
  
  Är man under 18 år så behöver föräldrarna veta om att man till exempel går och får hjälp på ett sänt här ställe, så att …

Idji:

• Får föräldrarna också veta hur det ska bli bättre på att hjälpa en också eller?

Kristoffer:

• Det är ju en jättestor del i detta. Och det är det ungdomar brukar säga till oss att … det bästa ni egentligen har gjort för mig, det är att ha hjälpt mig med mina föräldrar. (Kristoffer fnissar till). Att dom förstår vad det är som händer och dom kan bli lite lugnare och lite tryggare i det som händer. Och att det kommer bli bättre.

Idji:

• Måste man gå och pissa som det kallas, alltså lämna prover och så där, när man får hjälp att sluta med droger?
• Ja oftast … oftast behöver man lämna nån form av prover. Men det viktigaste är ju … det är ju samtalet.

 

Musikjingel

 

 

 

Idji:

• Den här killen undra ju också hur det funkar på ett behandlingshem. Samuel kan du berätta, du har ju varit på behandlingshem. Hur var det för dig tycker du?

Samuel:

• Jag har bra erfarenheter från behandlingshem. Jag fick ju möjlighet att komma bort från den staden där jag bodde. Och det finns också många aktiviteter och så där som man kan göra. Där jag bodde så hade vi … vi hade nära till natur. Och jag bodde där på sommaren så jag var mycket ute och promenerade. Det var som en terapi för mig. Och badade.

Träffade andra människor som också hade samma problematik. Och vi åkte på … och gymmade. Så vi hade tillgång till gym och även simhall och så där så att …

Lite som att få komma iväg, inte på en semester skulle jag inte säga så, men lite så faktiskt. Just för att man får så pass mycket tid att fokusera på sig själv.

Idji:

• Kristoffer, tror du att behandlingshem kan vara nåt för killen som skrivit frågan?
  
  Kristoffer:
• Det kanske inte är det första man brukar prova, utan man brukar prova … i nån form av öppenvård först. Att man träffar nån och pratar först lite och ser vad det är man behöver. Utifrån det sen så kan man komma fram till lite mer vad som skulle passa just den personen.
  
  Idji:
• Så kanske skulle det kunna vara nåt? Man får se.
  
  Kristoffer:
• Precis, det skulle kunna vara ett behandlingshem.
  
  
  

Idji:

• Killen i frågan skriver ju att alla kompisarna röker cannabis, träffar du vänner fortfarande som använder droger?
  
  

Samuel:

• Bra fråga. Jag umgås ju inte med vänner som använder cannabis. Och framförallt inte när de använder cannabis. Det händer så klart att jag träffar vänner och så där som kanske använder cannabis själva, men jag är inte med i dom sammanhangen. Så att … nej det gör jag inte.
  
  Idji:
• Det har du liksom bestämt dig för att …?
  
  Samuel:
• Jag har lite den principen för mig själv. Men det handlar också om att jag mår inte bra med att vara runt droger. Jag vill inte det längre heller. I början när jag slutade med cannabis så var det här en väldigt svår grej för mig, för jag ville gärna vara kvar i samma sammanhang och med samma kompisar. Men jag visste inte riktigt vad jag skulle göra istället då.
  
  Nu idag har jag hittat andra grejer som jag gör och tycker är kul som inte är att använda droger.
  
  Idji:
• Vad är det då?
  
  Samuel:
• Det är allt möjligt. Men jag tränar väldigt mycket. Jag tränar thaiboxning, jag spelar paddel och jag tränar på gym och löpning. Så att jag tränar varje dag, mycket, så där. Ja, det är väl det framför allt. Men även liksom andra grejer som att umgås med familj och vänner liksom.
  
  Idji:
• Kristoffer, du som jobbar med sånt här då, vad är ditt tips med kompisarna?
• Där får man väl vara lite snäll mot sig själv och låta bli att umgås med dom personer som använder … framför allt i början, för det är jättesvårt.
  
  Idji:
• Det är lätt att man börjar igen då, när man ser andra?
  
  Kristoffer:
• Då är det väldigt lätt att man börjar igen. Och där kan man väl använda lite olika sätt. Antingen kan man ju säga direkt, rakt upp och ner till sina kompisar att jag har slutat med det här och jag vill inte att ni bjuder mig på nånting. Eller jag vill inte vara med er när ni röker och så där.
  
  Funkar inte det kanske man kan använda nån vit lögn eller så. Att man … nej men jag ska gå och lämna prov så jag kan inte vara med er och hänga och röka och så där. Eller så behöver man inte säga nånting alls. För det viktiga är ju att man tar hand om sig själv tänker jag, i det läget.
  
  Idji
• Men svårt att hitta andra … har du hittat andra kompisar Samuel?
  
  Samuel:
• Absolut har jag hittat andra kompisar, kanske inte så här … jag känner mig absolut inte endsam. Men så här, jag umgås ju inte lika mycket med andra människor kanske. Nu är inte det lika viktigt för mig längre. Jag har liksom andra saker att göra.
  
  Men jag tänkte på det som Kristoffer sa också, som jag tycker är bra. Och det är just det här med att säga till, vara tydlig med dom man umgås med. Att man inte längre vill vara med på det sättet.
  
  Idji
• Har du gjort det?
  
  Samuel:
• Precis, absolut. Men att man är tydlig … och det kan vara lite läskigt så. Men alla mina vänner som jag umgås med idag, vet att jag är nykter och drogfri. Annars är det så lätt att nån kompis försöker bjuda på … bjuda. Och då är det så nära intill att man då tar … röker, liksom så där, eller tar en drog.
  
  Och jag tror också att dom flesta kompisarna respekterar nog det också. Om det är en bra kompis liksom, så ska ju den personen respektera det.
  
  Idji:
• Dina kompisar har respekterat det?
  
  Samuel:
• Dom respekterar det och vissa er till och med upp till det liksom. Alltså många tycker liksom att det är väldigt coolt det jag har gjort liksom.
  
  Idji:
• En sista frågan till dig Samuel: Vad är största skillnaden nu, om du jämför med när du använde droger?

Samuel:    

• Alltså det är ju som natt och dag om man ska ta från när jag slutade med droger nu. För då var det ju väldigt illa. Då fungerade ju ingen aspekt i mitt liv. Jag kunde knappt ta mig ut genom dörren …
  
  Och jag liksom väldigt psykiskt sjuk och så där liksom. Så den största skillnaden är ju att jag mår bra på alla sätt nu liksom. Och min självkänsla också, liksom. Att jag … jag har bättre självförtroende nu, jag känner mig mer säker i att göra saker liksom. Och mitt liv fungerar helt enkelt.
  
  Det är väl det som är största skillnaden liksom. Jag tycker att det är kul att leva.
  
  Signaturmusik startar och fortsätter i bakgrunden
  
  På UMO.se kan du läsa om hur du kan göra om du vill sluta med droger. Och där finns också Egna berättelser, där unga har skrivit hur det var för dom när dom använda droger och hur det gick till när dom slutade med droger och hur det var att ta hjälp. Det finns till exempel en berättelse som heter ”Jag testade LSD och snedtrippade”.
• Tack för att ni var med i UMO-podden, Samuel och Kristoffer!
  
  Samuel:
• Tack själv!
  
  Kristoffer:
• Tack!

Musikjingel

Tjejröst:

– Du har lyssnat på en podd från UMO. Där kan du som är mellan 13 och 25 år få svar på dina frågor om sex, hälsa och relationer.